Varukorgen är tom
Varukorgen är tom
Vi kommer snart att lägga ut en riktigt bra tapetkalkylator på vår hemsida, men än så länge är det traditionellt tankearbete som gäller.
Att räkna ut hur många tapetrullar som går åt kan ibland vara enkelt, men ofta finns det så många okända variabler och olika sätt att skarva att det bara går att ange ett spann, t ex 4-5 rullar. En sådan sak som att varje rulle börjar på olika ställen i mönstret kan bidra till osäkerheten.
Så här gör du för att beräkna åtgång:
Vad behöver jag veta?
Till skillnad från när man beräknar färgåtgång så har man begränsad nytta av att veta hur många kvadratmeter som ska tapetseras. Det enda man kan säga med bestämdhet är att det behövs minst så många kvadratmeter tapet, men oftast behövs det betydligt mer. Alltså: Om du ska tapetsera 15 kvadratmeter med en standardrulle som innehåller 5 kvadratmeter behöver du MINST 3 rullar.
Det du behöver ta reda på är istället bredd och höjd på varje separat väggyta, samt bredd på varje yta inom väggytan som inte ska tapetseras, t ex fönster och dörrar.
Därefter behöver du veta bredd och längd på tapetrullen, samt hur stor rapporten är och vilken typ av mönsterpassning det är. Dessa uppgifter hittar du under Produktinformation på varje tapet på vår hemsida.
Ordlista
Rulle (eng: roll) är den fysiska rullen. Den har en viss bredd och längd – även om vissa säljs per meter.
Våd (drop) är en längd som skurits från rullen som ska täcka en viss yta, vanligen från golv till tak.
Rapport (repeat) eller mönsterhöjd, är höjden på mönstret, angivet i centimeter, innan det upprepar sig igen. Underförstått menas den vertikala rapporten, även om det också finns en horisontell rapport (i sidled). Den senare är mer relevant för tyger.
Mönsterpassning beskriver hur våderna ska passas ihop. Enfärgade, randiga och många småmönstrade tapeter har ingen mönsterpassning utan kan sättas fritt i förhållande till varandra. Om vänstersidan ska passas ihop med högersidan tvärs över så är det rak mönsterpassning. För att få större mönstervariation så ska vänstersidan ibland passas ihop med högersidan någon annanstans än tvärs över. Detta kallas förskjuten mönsterpassning. Det vanligaste är att vänstersidan passar en halv rapport ner på högersidan (half drop), men den kan också vara tredjedels förskjuten eller fjärdedels förskjuten.
Nu ska vi räkna!
Antal våder som går åt
Dela varje väggyta, för sig, med bredden på tapeten och avrunda uppåt. Då får du reda på hur många våder som behövs på varje vägg. Gör gärna en extra beräkning där du lagt till några cm på väggbredden för att se att du inte är på marginalen. Hörn är inte alltid helt raka. Låt det senare antalet räknas som ditt worst case.
Gör också en beräkning där du slagit ihop alla väggytor till en. Detta ifall du sparar en remsa från föregående vägg och använder den på nästa. Låt detta antalet räknas som ditt best case.
Exempel: Tapeten är 52 cm bred. Vägg 1 är 365 cm bred. Vägg 2 är 420 cm bred.
Worst case Vi lägger på ett par cm på bredden på varje vägg och får då:
367/52 = 7,06 = 8 våder
422/52 = 8,11 = 9 våder
8+9 = 17 våder totalt.
Best case Vi slår ihop väggytorna:
(367+422)/52 = 15,17 = 16 våder.
Så du behöver 16-17 våder.
Antal våder som kan sparas
Om en våd hamnar rakt över en dörr eller fönster så kan man räkna bort en hel våd från det totala antalet. Men om våden hamnar lite "på sidan", så att den går ner till golvet, kan den inte räknas bort. Hur våderna hamnar är svårt att veta i förväg om man inte är på plats och kan måtta upp dem. Därför blir det alltid ett best case och ett worst case där det förra beräknas enligt bredd på hålet delat med bredd på rullen avrundat nedåt, och det senare enligt samma formel men minus ett.
Ett annat sätt att uttrycka det är att om hålet är bredare än tapeten kan du spara 0-1 våder, om det är mer än dubbelt så brett som tapeten kan du spara 1-2 våder, om det är mer än tre gånger så brett som tapeten kan du spara 2-3 våder, och så vidare.
Exempel: Tapeten är 52 cm bred. Det finns en dörr som är 100 cm bred och ett fönster som är 140 cm brett.
Best case 100/52 = 1,92 = 1 våd. 140/52 = 2,69 = 2 våder. Sammanlagt 3 våder kan sparas.
Worst case 100/52-1 = 0,92 = 0 våd. 140/52-1 = 1,69 = 1 våd. Sammanlagt 1 våd kan sparas.
Dra ifrån dessa från best case resp worst case i exemplet ovan så får du att du behöver 13 till 16 våder (16-3 respektive 17-1). Du måste dock se till att det finns tillräckligt med material att passa in på de sparade våderna.
Antal våder per rulle
Ingen mönsterpassning
För tapeter utan mönsterpassning delar du bara rullängden med vådlängden (vanligen takhöjden) och avrundar nedåt. Gör gärna ett worst case också där du lagt på några cm på vådlängden så att du har marginal att skära rent.
Exempel: Våden ska vara 240 cm och rullen är 10 meter (=1000 cm) lång. 1000/240 = 4,16 = 4 våder per rulle. Det blir samma resultat om vi lägger på marginal till 244 cm.
Nu börjar det knepiga!
Mönsterpassning
Mönstret börjar om efter varje rapport och det är rapporthöjden som avgör hur lång varje våd blir, våd-/takhöjden bestämmer bara hur många rapporter som det blir på varje våd. Om inte takhöjden råkar gå jämnt upp i ett antal rapporter så blir det spill.
Tänk att mönstret är en stor blomma som är 50 cm hög. Om du skär ut den första våden så att den börjar i nederkanten på blomman så måste alla efterkommande våder också skäras så att de börjar i nederkanten av blomman (vid rak mönsterpassning, se nedan), det vill säga efter 50 cm, 100 cm, 150 cm, eller 200 cm, osv. Om du ska tapetsera en höjd på 175 cm så hamnar det mellan 150 och 200 cm och varje våd blir då 200 cm med ett spill på 25 cm.
Rak mönsterpassning
Vid rak mönsterpassning blir varje våd inklusive spill ett jämnt antal rapporter lång. Om rapporten är 52 cm kan våden bli till exempel 208, 260, eller 312 cm. Det innebär att om takhöjden är 240 cm så blir det med spill 260 cm långa våder.
Därefter delar du rullängden med vådlängden och avrundar nedåt. Gör gärna ett worst case också där du lagt på några cm på takhöjden så att du har marginal att skära rent.
Formel: Takhöjd delat med rapport, avrundat uppåt, ger antal rapporter per våd. Antalet rapporter per våd gånger rapporthöjden ger längden på varje våd inklusive spill. Rullens längd delat med vådlängden avrundat nedåt ger antal våder per rulle.
Exempel: Rullen är 10 meter (1000 cm), takhöjden 240 cm, rapporten 52 cm. 240/52 = 4,61 = 5 rapporter per våd. 5 x 52 = 260 cm per våd. 1000/260 = 3,85 = 3 våder per rulle.
Det ger samma resultat om takhöjden är 235, 240 eller 245 cm. Om takhöjden är 260 cm däremot, så får du längre våder om du lägger på några centimeters marginal att skära rent på, men fortfarande 3 våder per rulle.
Nu blir det ännu knepigare!
Förskjuten mönsterpassning
Vid förskjuten mönsterpassning blir varje våd inklusive spill ett ojämnt antal rapporter lång. Den vanligaste förskjutna mönsterpassningen är halvt förskjuten (half drop), så att vådlängden blir 3,5, 4,5 eller 5,5 rapporter lång. Om rapporten är 52 cm kan våden bli till exempel 234, 286, eller 338 cm. Det innebär att om takhöjden är 240 cm så blir det med spill 286 cm långa våder.
I övrigt räknar man enligt samma formel som under rak mönsterpassning men avrunda uppåt till antal halva rapporter per våd.
Exempel: Rullen är 10 meter (1000 cm), takhöjden 240 cm, rapporten 52 cm. 240/52 = 4,61 = 5,5 rapporter per våd. 5,5 x 52 = 286 cm per våd. 1000/286 = 3,49 = 3 våder per rulle.
MEN! Efter två våder är man tillbaka på ett jämnt antal rapporter och varannan våd är därför exakt lika. I vissa fall kan det därför löna sig att räkna som med rak mönsterpassning och skära ut varannan våd från en rulle och varannan från en annan rulle. Detta kräver dock att den som sätter upp tapeten är medveten om detta och det kan också bli en del extra spill i samband med rullbyte.
I exemplet visar det sig att det skulle bli kortare våder (260cm) om man räknar med rak mönsterpassning jämfört med förskjuten (286 cm) och skär varannan våd från olika rullar, men eftersom det blir samma resultat i slutändan (3 våder per rulle) så kvittar det i detta fallet hur man gör.
Antal rullar som går åt.
När du vet hur många våder som går åt och hur många våder du får ut per rulle så är det enkelt att räkna ut hur många rullar som behövs. Ta bara antal våder delat med antal våder per rulle och avrunda uppåt. Kom bara ihåg att räkna på både worst case och best case.
Exempel:
Best case - 13 våder med 3 våder per rulle ger 13/3 = 4,33 = 5 rullar.
Worst case - 16 våder med 3 våder per rulle ger 16/3 = 5,33 = 6 rullar.
Så svaret är 5-6 rullar. Och det finns i detta exempel gott om spill att sätta över dörrar och fönster.
Lycka till med beräkningen!
